Ymer är värd att få tillbaka stödet från SOK - redan nu!

Gjorde förra året respektlös debut i If Stockholm Open

Tänk dig att vara ung och lovande, riktigt på G, hungrigare än kanske någonsin tidigare – och sen inte

få göra det du helst av allt vill göra.

Så har Mikael Ymer haft det sedan december förra året.

Stressfrakturen i höften har hållit honom borta inte bara från tävlingar utan också från den hårda träning som han måste ha i kroppen innan det blir aktuellt med comeback.

I går körde Mikael sitt första tennispass sedan december: Stillastående bollande i 20 minuter med coachen Johan Hedsberg.
I dag utökade de till en halvtimme. Fortfarande stillastående.

Under perioden som Mikael varit borta har många av hans jämnåriga utländska konkurrenter börjat slå sig fram. Han kan följa deras framgångar på nätet och det minskar förstås inte frustrationen över att själv tvingas stå vid sidan av.
Men han visar den inte utan biter ihop tänderna.

– En normal tonåring hade fått brutala svackor under en sådan här period, säger Hedsberg till Challenge.

Så är det. Jag är fylld av beundran för Ymers tålamod och lider verkligen med honom.

Inför säsongen kändes det som att Mikael kunde ha något stort på gång. Förra året blev han Europamästare för 18-åringar, var i final i Wimbledons juniorturnering, tog sin första titel på ITF-touren, svarade för några bra resultat på Challengertouren och blev Davis Cup-hjälte mot Danmark.

Allt pekade uppåt för det heta stjärnskottet.

Challenge 13 januari i år

Nu har han istället fått ägna årets fyra första månader åt rehabiliteringsträning.

DN:s Nils Palmgren har under ett antal år skildrat bröderna Ymers tillvaro på och utanför banan och ett av alla intressanta reportage handlar just om Mikaels hårda jobb för att komma tillbaka efter skadan:  Ymer tar hjälp av simningen och Djokovic.

Nu handlar det om att skynda långsamt. Lättare sagt än gjort för en kille som brinner av iver att komma tillbaka. Därför känns det tryggt att Mikael i Hedsberg och de andra tränarna på Good to Great har en erfaren stab runt sig.

Då Mikael Ymer i januari i år kastades ut från Sveriges Olympiska Kommittés (SOK) topp- och talangprogram var tanken att han i maj skulle genomföra nya fystester och med det ha möjlighet att få tillbaka SOK-stödet.

Eftersom han ännu inte är tillräckligt återställd för att kunna träna för fullt skulle det vara oklokt och riskfyllt att utsätta kroppen för tuffa fystester.

Jag hoppas att SOK tar hänsyn till detta, välkomnar Mikael Ymer tillbaka redan nu och skjuter fystesterna på framtiden.

Att av rena principskäl hålla honom utanför till dess fystesterna är avklarade skulle vara ett lika kortsiktigt som fyrkantigt agerande.

Dessutom orättvist mot en ung spelare som gör allt som står i hans makt för att komma tillbaka.