Spela DC-kvalet i Båstad!

Sverigeettan Ymer och DC-kapten Rosengren

I september kvalar Sveriges Davis Cup-lag mot Holland.
Sverige har hemmaplan och jag hoppas att förbundet väljer Båstad som spelort.
Båstad har under alla tider varit Sveriges tennis-mecka men det i sig räcker förstås inte för att locka storpublik till en sådan här typ av match.
Däremot är det ett ypperligt tillfälle att göra det genom att arrangera ett evenemang som samlar och i möjligaste mån enar tennis-Sverige inför det extra årsmötet i oktober då den nya verksamhetsinriktningen ska antas.
Redan i augusti har svensk tennis några dagars stormöte för att dra upp riktlinjerna som ska gälla från nästa år. Starka krafter drar åt olika håll och sannolikt kommer det att behövas mer tid än ett par dagars stormöte för att i möjligaste mån enas. DC-helgen 16-18 september låter perfekt för fortsatt arbete.
Bjuder förbundet ovanpå det in alla klubbar i regionen finns förutsättningar att skapa lite feststämning på läktarna.
Utan stort engagemang från förbund och klubbar lär DC-kvalet passera relativt obemärkt och det oavsett spelort.
Det handlar nämligen om kval där segraren behåller sin plats i division I medan förloraren spelar ödeskval i oktober. Förloraren i den matchen åker ner i tvåan.
Kommer holländarna med sitt starkaste lag är risken stor att Sverige åter hamnar i ödeskval. Där har Danmark blivit räddningsplankan vid två tillfällen och då senast förra året då DC-debuterande Mikael Ymer vann den femte och avgörande matchen.
Holland – som i helgen förlorade bortamatchen mot Ryssland med 5-0 är rankat 18 – och har i Robin Haase (rankad 95), Igor Sijsling (115) och Thiemo de Bakker (136) tre spelare som ligger före 157-rankade Sverigeettan Elias Ymer.
Då Holland förra året förlorade mot Schweiz föll de Bakker med 7-5 i femte mot Wawrinka och i par med Middelkoop besegrade han Roger Federer/Marcu Chiudinelli i dubbeln.
Hollands bäste dubbelspelare är världstolvan Jean-Julien Rojer och starka komplement till honom finns i främst Matwe Middelkoop och Wesley Koolhof (utan DC-rutin) som båda ligger runt 50-strecket.