Den historiska finalen är bästa tänkbara slutvinjett

Challenge inför slutspelet Läs här

Hinner Andy Murray ladda upp sina batterier till full kraft efter urladdningen i semifinalen?

Klarar Novak Djokovic att hantera åskådarna i O2-arenan?

Kanske blir det just svaren på dessa frågor som avgör kvällens final i ATP-slutspelet i London.

För första gången i historien gör de två slutspelsfinalisterna upp om vem av dem som ska sluta året som världsetta.

Inför turneringen hade jag då nyblivne världsettan Murray som knapp favorit men efter händelserna i gruppspelet har pendeln svängt över i Djokovic favör, också det med ytterst knapp marginal.

På drygt en timme säkrade den 29-årige serben i går genom 6-1, 6-1 mot Kei Nishikori sin finalbiljett. Innan dess hade jämngamle Murray utkämpat en tre timmar och 38 minuter lång – längsta tresetaren i slutspelshistorien - och oerhört dramatisk match mot Milos Raonic.

5-7, 7-6, 7-6 till hemmafavoriten som innan han förvaltade sin fjärde matchboll hade haft en emot sig och också tappat serven då han vid 5-4 och 6-5 hade möjlighet att serva hem matchen.

Sett till dramatik var det en svårslagen höjdare. Murray har på sina fyra matcher tillbringat nästan tio timmar på banan, att jämföras med sex och en halv timme för Djokovic. Även om också det kan spela in fysiskt vid en lång final tycker jag världsettans nackdel främst ligger i att semifinalen tog oerhört mycket mental energi. Får skotten en dålig start och redan tidigt börjar visa sitt missnöje mot allt och alla är det inte säkert att hemmapubliken blir den värdefulla tillgång som han annars kan dra fördel av.

Vi vet att Djokovic ibland mulnar ordentligt när han upplever att publiken inte är sjysst och det kan räcka att han med en gest visar sitt missnöje för att motståndet från läktarna ska öka i styrka.

Finalen känns som den perfekta slutvinjetten på årets säsong på ATP-touren där det är just de båda finalisterna som dominerat. Djokovic har 24-10 inbördes (3-1 i år), siktar på sin femte raka slutspelstitel, en sjätte totalt (vilket skulle tangera Pete Sampras rekord) och han slutar vid seger en säsong som världsetta för tredje året i rad och för femte gången totalt.

Murray har suttit på tronen i två veckor, spelar sin första final i slutspelet och blir vid seger den 17:e världsettan – av sammanlagt 26 – som slutar en säsong med sitt namn överst på listan.