Det är väl självklart att Zlatan ska
hedras med en staty – lika självklart som att Björn Borg, Ingemar
Stenmark, J-O Waldner, Annika Sörenstam och fler av Sveriges allra
största idrottshjältar borde hedras på samma sätt.
Men nej, vi svenskar är dåliga på
att hylla kvinnorna och männen som med sina extraordinära
prestationer bjudit oss på så många oförglömliga ögonblick och
som fått omvärlden att häpna över hur det lilla landet i norr kan
fostra så många världsstjärnor i en rad olika idrotter.
Så att Svenska Fotbollförbundet nu
beslutat att resa en staty över Zlatan Ibrahimovic välkomnas varmt.
Men var sak har sin plats. Att statyn
ska placeras utanför Friends Arena i Solna visar att förbundsfolket
antingen inte tänkt alls eller gravt underskattar fotbollssupportrarnas starka klubbkänsla.
Solna är AIK-land.
Visst, det är också där Nationalarenan finns men även om Solna-lagets starka och hängivna supporters värdesätter allt Zlatan gjort i landslaget gör det inte skåningen till AIK:are och kärleken till klubben går utanpå
allt annat i Stockholmsförorten.
Vi ska inte heller glömma att
egotrippade Zlatan med sin kontroversiella stil både på och utanför
planen har många kritiker bland vilka det kan finnas personer som
retar upp sig på att han överhuvudtaget får en staty.
Jag är absolut ingen beundrare av
Zlatan men han är förmodligen Sveriges främste fotbollsspelare
genom tiderna och det är klart killen ska ha en staty.
I Malmö.
Det borde vara lika givet som det är att Gunnar
Grens staty finns i Göteborg, Rio-Kalle Svenssons i Helsingborg, Nacka Skoglunds på söder i Stockholm...
...och som att Kurre Hamrin får en staty
utanför Friends.
Oerhört fjantigt att upprätta en staty efter någon som fortfarande är aktiv. 2050 hade varit en lämplig tidpunkt.
SvaraRadera