torsdag 1 december 2016

Tillsättandet av Sjögren visar på svågerpolitik och inavel - provocerande mot klubbarna


Sjögren stannar på kansliet
Svenska tennisförbundets nye generalsekreterare Christer Sjöö var tidigare verksamhetsansvarig i region Syd.
Det jobbet övertas nu av Johan Sjögren – som för en tid sedan sa upp sig som sportchef i förbundet.
Kalla det svågerpolitik!
Kalla det inavel!
Kalla det vad som helst men kom inte och säg att detta skötts på ett bra sätt.
Då Johan Sjögren lämnade jobbet som sportchef kändes det plötsligt inte alls anmärkningsvärt att han i en DN-artikel under Stockholm Open varit kritisk till bland annat verksamheten i klubbarna – han skulle ju ändå hoppa av skutan och behövde inte oroa sig över reaktionerna runt om i tennis-Sverige.
Dessa blev mycket starka.
Därför har Sjögren all anledning att vara orolig då han nu plötsligt mönstrar på igen.
Har han något förtroende kvar ute i klubbarna? Om inte, hur kan det byggas upp igen? Är det överhuvudtaget möjligt?
Även om jag under Sjögrens sju år som sportchef sett anledning att kritisera honom vid ett antal tillfällen tycker jag till skillnad från många andra att han efter förutsättningarna – spelarmaterial och ekonomi – gjorde en på det hela taget mer än okej insats.
Men Johan Sjögren som verksamhetsansvarig i region Syd? Det känns så märkligt att anställandet av Christer Sjöö som generalsekreterare vid en jämförelse kan beskrivas som klockrent. 
Och då är det illa.
Missförstå inte. Det handlar inte om personerna i sig utan om vad de kan tillföra i sina respektive roller.
Sjöö var ju fantastisk i region Syd där han jobbade med klubbutveckling, nu har han fått på sig en betydligt större kostym och svensk tennis kan bara hoppas att den inte visar sig vara några nummer för stor.
Vad gäller Johan Sjögren sa han bland annat så här om svensk klubbtennis i den så uppmärksammade intervjun med DN:s Nils Palmgren.
”I jobbet för framtiden måste vi titta på hur verksamheterna i våra klubbar ska resultera i fler tävlingsspelare”.
Den uppmärksammade DN-artikeln
Vidare sa han till DN:
”Ute i tennisskolorna i dag jobbar vi mycket med kvantitet, men det är inte så man blir tävlingsspelare, utan man lär sig lite om tennis”.
Inför det nya jobbet säger Sjögren i dag så här till tennissyd.se:
”I mina tidigare arbeten har jag haft som min främsta uppgift att leda utvecklingen av den yttersta eliten, medan jag i min nya roll får möjligheten att hjälpa våra klubbar att skapa förutsättningar för att så många som möjligt får uppleva glädjen med att spela tennis och fortsätta med det så länge som möjligt”.
I mina ögon kan det tolkas som att svensk tennis i sin kommande verksamhetsinriktning väljer bredd framför elit och att tidigare så
elitorienterade Sjögren inte har något att invända.
För att han skulle få jobbet eller för att han tänkt om?
Oavsett vilket finns det runt om i tennis-Sverige ett stort antal tränare och ledare som under många år jobbat med klubbutveckling och kan den biten långt bättre än Sjögren.
Att tennisen hämtar en kraft från det egna ledet är inte alls inte anmärkningsvärt.
Men detta är. 
Svågerpolitik och inavel skadar svensk tennis.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar